Ovärdelig
♥
Bättre!
Vädret har varit underbart så vi tog oss en promenad när vi hade vaknat till liv. Solen värmde lite i ansiktet och fåglarna kvittrade - det var nästan så att vårkänslorna smög sig på. Och för att göra dagen ännu bättre, så fick jag på mig mina vanliga jeans, 18 dagar efter förlossningen. Härligt!
Det är sån otroligt skillnad jämfört med igår. Tänk så mycket lite sömn kan göra för välbefinnandet!
härligt nedbäddad och skyddad från kylan
När verkligheten kommer i kapp
Livet som småbarnsförälder är då inte en dans på rosor. Det är inte bara mys dagarna i ända. Omställningen har börjat sjunka in och den nya verkligheten kommer sakta men säkert i kapp. Larsa jobbar ju som vanligt nu, så det är bara jag och Liam hemma på dagarna. Det är inte det lättaste. För tillfället är han ett enormt matvrak och hänger fast vid min tutte dygnet runt. Mellan matningarna är han gnällig och sover bara korta stunder, vilket medför att jag också sover dåligt.
Jag tog inte förgivet att det skulle vara lätt, och jag vet att det kommer gå i perioder. Dom 2 första veckorna gick galant och hela familjen fick mycket sömn. Nu gäller det att hitta nya rutiner som jag och Liam kan följa på dagarna när Larsa jobbar.
Vi var till BVC idag och allt tuttande har gett resultat då Liam har gått upp 225 gram sen i fredags, och väger nu över 3700 gram. Vi fick lite tips på hur vi kan underlätta för oss på dagarna. Så nu ska vi testa att pumpa ur bröstmjölk som Larsa kan ge Liam i flaska, så jag kan få sova lite längre stunder när det behövs, utan att bli väckt av en hungrig bebis. Hoppas det funkar.
Det är kämpigt ibland men jag vet att det kommer bli bättre.
Höjdpunkten på dagen är när man sitter i soffan med sin son i famnen, stirrar in i hans stora mörka ögon och glömmer bort allt annat. Och även om han inte kan le medvetet än så smälter jag varje gång han råkar dra lite på mungiporna.
Underbara lilla skrutt!
2 veckor
Jag ska försöka ta mig ut på promenader. Jag har fortfarande ont efter förlossningen då jag sprack lite på 2 ställen och fick sy 5 stygn, och muskulaturen är fortfarande svag. Så än klarar jag inte av att gå längre sträckor. Sen blev jag även stucken för långt in i ryggen när bedövningen lades, och ett resultat av det var en fruktansvärd huvudvärk och stel i nacke och rygg. Det var okej när jag låg ner men så fort jag satt/stod upp så blev det värre. Och Liam hade lite gulsot som dom ville ha koll på, så vi låg kvar 4 nätter på avdelning 11.
Jag hade fortfarande huvudvärk när vi åkte hem men det var mycket bättre och nu är den i stort sett obefintlig.
Så det blir bättre, sakta men säkert.
Liam äter och växer som han ska. Han sover bra på nätterna och oftast får vi runt 5 timmars sammanhängade sömn innan han vaknar och vill ha mat. Han är duktig, vår lilla skrutt.
bara några timmar gammal
pappas pojk
pyjamasmys i förmiddags
sover skönt på mammas axel
