Idag firas det här hemma! Larsa har födelsedag och idag för 6 månader sedan kom Liam till världen. Vi har firat med paketöppning nu på morgonen och i eftermiddag kommer Larsas bröder med familj på fika.

 

Jag har sagt det förut och jag säger det igen; var tar tiden vägen?! Det är lika bra att inse att Liam inte är en späd och ömtålig liten bebis längre. Han växer så det knakar och utvecklingen går i ett rasande tempo. Älskade unge!

 

 

Ett par bilder på en alldeles färsk Liam.

 

 

 

 

Av en slump hamnade jag på Barncancerfondens hemsida häromkvällen när jag slösurfade. Där såg jag en reklamruta om deras kollektion "Silverhjärtat". Klickade mig dit och läste mer.

Det är en smyckeskollektion bestående av små hjärtan, både armband och halsband, i olika modeller och prisklasser. Den röda tråden för kollektionen är ett litet hål i varje hjärta. Hålet kan stå för sorg och saknad, men även för glädje och kärlek.
En del av priset går till Barncancerfonden.

 

Jag är tyvärr väldigt dålig på att skänka pengar. Jag har lagt några mynt i insamlingsbössor några gångar, men inte mer än så. Så nu tänkte jag att jag skulle bidra med lite mer! Jag köpte 2 st "silverhjärtat - lilla armbandet" för 100 kr/st. Armbanden kommer stå för mina två finaste och största hjärtan i mitt liv, som ger mig så mycket kärlek varje dag och som gör mitt liv komplett. 

Jag betalade 224 kr med porto och då går 120 kr till Barncancerfonden. Skitbra!

Dessutom är armbanden fina. Win-Win situation.

 

 

 

 

 

Liam har varit väldigt gnällig, mammig och har sovit lite si och så ett par veckor. Periodvis har han bara velat sova i famnen. Ville inte läggas ner och vaknade då med en gång. Han har även varit vaken mitt i natten och har bara legat och pratat och gurglat glatt innan han tillslut somnat om. Jag har läst att bebisar kan bli lite krångliga med sömnen och vill ha extra mycket närhet under utvecklingssprånget nu runt 6 månader. Dom håller på att lära sig något nytt och deras värld rubbas lite.

Liam har lärt sig så otroligt mycket dom senaste veckorna. Bl.a har han kommit underfund med hur gåstolen fungerar. Han åker omkring här hemma utan några som helst svårigheter. Det tog drygt en vecka innan han förstod sig på den.

Och det största just nu är väl att han lär sig att sitta själv! Ett par månader har han suttit om någon av oss håller honom i händerna men nu sitter han utan stöd, om än lite vingligt och inte så länga stunder ännu. Men han sitter!

 

 

För ett par veckor sedan tog vi en dagstur till lilla Sjötorp, som ligger 2 mil från Mariestad. Det "speciella" med Sjötorp är att Göta Kanal börjar där. Ingen av oss har varit där men trodde att det skulle vara mysigt. Och riktigt mysigt var det! Vi strosade omkring vid småbåthamnen och kanalen i nästan 4 timmar. Hur vi lyckades med det har jag ingen aning om, då man kan gå runt hamnen på typ en halvtimme. Det var otroligt fint, och hade säkert kunnat spendera någon timma till där.

Vi hade tur och fick se ett par båtar som slussades. Mer spännande än vad man kan tro faktiskt, även om Liam tyckte att en åkbar gräsklippare var det mest intressanta.

Vädret och humöret var på topp och det blev en lyckad dag!

Vi tog vägen runt Vänern hem och hade tänkt att besöka Kinnekulle och Läckö Slott på hemvägen men tiden sprang ifrån oss. Det får bli en annan gång.