Sjukling

I lördags fick Liam helt plötsligt hög feber, 39.0. Efter en alvedon sjönk den bara till 38.9. Temperaturen sjönk ytterligare något det kommande dygnet men var aldrig under 38.0, för att sedan stiga igen. Som mest hade han 39.2. Han var inte förkyld eller visade några andra symtom som kunde förklara febern. På den tredje dagen ringde jag till vårdcentralen där vi fick en tid hos distriktsköterskan samma dag.
Dom tog ett stick i fingret men det visade ingenting, så vi skulle avvakta ett par dagar och höra av oss igen om febern inte försvann. Han var så hänging och åt och drack sämre och sämre.
Men så när han vaknade upp på den fjärde dagen, så var han helt feberfri! Den höll sig borta och när han hade varit feberfri ett dygn så började små prickar ploppa upp på honom och Tredagarsfebern var ett faktum.
 
Liam har varit ganska förskonad av sjukdomar hittills, bara 3 väldigt lindriga förkyldningar. Så det var jobbigt att se honom med hög feber och må dåligt. Men han blev som sagt frisk och han var nästan sig själv igen, det var bara aptiten som skulle bli som förr igen och allt vore frid och fröjd, om han inte började bli förkyld! Natt till igår började han bli tätt i näsan, så vi gav näsdroppar och hoppades att det skulle gå över. Men icke. Han snorar, är tätt i näsan och har även börjat hosta nu.
Stackars liten. Hoppas det går över fort!
 
lite bus i trädgården i slutet av september
 

Sömn?

Liam har krånglat med sömnen på nätterna dom senaste månaderna. Han är oftast inte ledsen, det är mer som att han har svårt att komma till ro igen efter han vaknat.
Natt till igår var nog värst hittills. Då var han vaken mellan 24.00 och 2.30, sen vaknade han till vid 4.25 men somnade om ganska fort, sen var det dags för välling kl 6. Och sen upp strax före 8. Så knappt 4 timmar sömn fick vi ihop, sammanlagt.
Inatt var han vaken igen mellan 24 och 2, hoppas inte det blir en vana! Sen sov han faktiskt till 6.50 utan att vakna, så natten var okej.
Men om vi kan kalla en natt med 2 vakentimmar för okej, så kan ni ju tänka er vilka nätter vi har bakom oss.
 
Vi misstänker att tänderna ligger bakom, samtidigt som seperationsfasen har varit svår för honom. Han har inga tänder än men det verkar klia massor i munnen på honom, så hoppas dom kommer upp snart! Hela familjen behöver sova.
 
 

Idag är ingen vanlig dag...

För det är Liams 8 månaders dag!
Och dagen till ära har vi varit i badhuset under förmiddagen, där det var dags för Liams premiärdopp. Han var väldigt avvaktande först och satt mest stilla och kollade på alla andra barn som var där. Men tillslut blev han varm i kläderna och började plaska runt. Han badade med pappa först och jag passade på att simma några längder. Vi byttes av efter ett tag men efter en lite för stor kallsup så ville Liam hellre sitta i badrocken och titta på när pappa simmade.
Det blev många nya intryck för Liam, så det var en väldigt trött och utslagen skrutt som vi bäddade ner efter lunchen förut. Men det var väldigt populärt, så det lär bli fler badturer! Och vi har investerat i ett årskort så nu finns det ingen återvändo. 2 gånger denna vecka har vi varit och simmat. Heja heja!
 
 
 
Trollen och vattenstrålarna var väldigt intressanta
 
 

Allt och lite till

Tiden går och augusti och sommaren lider mot sitt slut. Jag är inte mycket för för mycket värme men solen har visat sig lite väl lite faktiskt. Men vi hann med att gå ner till stranden med Liam en gång i alla fall, och detta förra veckan. I början var han lite skeptisk men han mjuknade tillslut och satt och plaskade lite vid strandkanten. Vi passade på att ta oss en dopp vi med! Det första (och enda?) i år för mig. Skamligt nästan.
 
Liam är 7 månader idag! Nu går det undan och han utvecklas något enormt. Han lär sig något nytt varje dag nästan.
Han har suttit stabilt sen en månad tillbaka och han har nyss lärt sig att sätta sig upp själv från liggande läge. Han har lärt sig vinka. Och oj vad han vinkar! Han vinkar till oss, andra, sin spegelbild, tv'n och radion bl.a.
Han kryper nääääästan. Han kommer upp i krypställning och tar ett steg framåt med ena benet men vet inte hur han ska göra med händerna så han faller på mage istället. När han inte kryptränar så står han gärna på händer och fötter. Upp och ner hela tiden.
Är han missnöjd eller bara vill ha uppmärksamhet så gnäller han "mam mam mam". Hjärtat smälter verkligen! Hoppas han börjar med "pap pap pap" snart också.
Han har så smått börjat att klappa händerna. Inte riktigt där än men han övar.
Detta var bara lite av allt som händer just nu.
 
7 månader.. tiden går som sagt, och snart är det är hög tid för mig att börja fundera på hur jag ska göra i framtiden. Körkort, göra klart min förskolelärarutbildning och jobb hägrar men allt känns lite mossigt just nu. Allt är ju ett måste och någonstans måste jag börja. Liam ska börja i förskolan så småningom och Larsa vill ta över föräldraledigheten.
En dag i taget, och just nu försöker jag njuta så mycket jag kan av dagarna hemma med min lille fis.
 
 
 

Hipp hipp, hurra!

Idag firas det här hemma! Larsa har födelsedag och idag för 6 månader sedan kom Liam till världen. Vi har firat med paketöppning nu på morgonen och i eftermiddag kommer Larsas bröder med familj på fika.
 
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; var tar tiden vägen?! Det är lika bra att inse att Liam inte är en späd och ömtålig liten bebis längre. Han växer så det knakar och utvecklingen går i ett rasande tempo. Älskade unge!
 
 
Ett par bilder på en alldeles färsk Liam.
 
 
 
 

Att sitta fint

Liam har varit väldigt gnällig, mammig och har sovit lite si och så ett par veckor. Periodvis har han bara velat sova i famnen. Ville inte läggas ner och vaknade då med en gång. Han har även varit vaken mitt i natten och har bara legat och pratat och gurglat glatt innan han tillslut somnat om. Jag har läst att bebisar kan bli lite krångliga med sömnen och vill ha extra mycket närhet under utvecklingssprånget nu runt 6 månader. Dom håller på att lära sig något nytt och deras värld rubbas lite.
Liam har lärt sig så otroligt mycket dom senaste veckorna. Bl.a har han kommit underfund med hur gåstolen fungerar. Han åker omkring här hemma utan några som helst svårigheter. Det tog drygt en vecka innan han förstod sig på den.
Och det största just nu är väl att han lär sig att sitta själv! Ett par månader har han suttit om någon av oss håller honom i händerna men nu sitter han utan stöd, om än lite vingligt och inte så länga stunder ännu. Men han sitter!
 
 
Busunge!

Lilla grodan

Härliga sovstilar dom har, dom små liven ♥
 
 

Mera mat

Två gånger nu har jag egen gjort puré till Liam. Det är inte alls svårt, bara att koka och sen mixa! Hittills har jag bara jag puré på potatis och morot. Och jag gör extra mycket som jag fryser in i islådor, supersmidigt sen att bara värma rätt antal "isbitar" när det är matdags! 
Än så länge får han bara smakportioner men vi ökar storleken på portionen sakta men säkert. I dagsläget äter han 2 st "isbitar" potatis och 1 bit morot, och får lite mjölkersättning efteråt så han ska bli mätt. 
Ska testa något annat nästa gång. Det första han fick äta var palsternacka och det tyckte han ju om, så det får det nog bli. Sen vill jag testa majs, ärtor, broccoli, och sötpotatis och och och. Det finns ju massor att variera sig med men vi kör en eller två smaker i taget så han vänjer sig vid dom.
Så småningom introducerar vi kött också men det dröjer ett tag till.
 
Gröten har vi ökat från smakportion till hel portion som han får på morgonen (och därmed bytt ut ett mjölkersättningsmål) med lite katrinplommonpuré som är bra för magen. Ej hemmagjord men det är ju inte heller så svårt att göra själv.
Ammar gör jag inget alls längre. Det var väldigt lite i slutet, kanske blev att jag ammade en gång om dagen och sen en dag var det helt tomt. Jag hade som mål att amma, helt eller delvis (om det nu ens skulle fungera) till ungefär 6 månader så jag är helnöjd med att det gick så bra fram till knappt 5 månader. Jag har inte haft några stora besvär som mjölkstockning, svampinfektion, inflammation eller några värre sår. Det blev lite sårigt i början innan jag blev van och om han fick fel tag men sånt får man räkna med.
Det var mysigt att amma men måste säga att det är jäkligt skönt att ha slutat, han är ju en stor grabb nu som äter riktig mat!
 
 
Potatis och morot - redo att frysas in
 
Direkt från frysen, bara att värma tillsammans med en skvätt olja - klart!
 
 
 

5 månader

I morgon har det redan gått 5 månader sedan Liam föddes. Tiden går och han växer verkligen så det knakar!
Han har blivit mycket bättre på att underhålla sig själv. Får han tag på en skallra så kan han ligga och hålla i den länge innan han tröttnar, och har man tur så hittar han något annat att inspektera, t.ex sina fötter, fingrar eller nappen. Då ligger han ett tag till och man hinner få en del gjort under den tiden.
 
Rutinmässigt så håller vi just nu på att hitta några som passar oss. Larsa har semester, då blir mina och Liams vardagsrutiner lite andra än när Larsa jobbar. Dessutom så har vi börjat med gröt på morgonen och även lite mer med smakportioner under dagen och däremellan får han flaska. Men eftersom gröt och smakportionerna mättar mer än ersättning så är det svårt att veta hur ofta han ska få flaska och hur mycket. Innan fick han 180 ml när han var hungrig, vilket var i stort sett var 3:e timme (förutom på natten)
Men nu försöker vi alltså hitta nya matrutiner, vilket inte är det lättaste. Det har bara gått ett par dagar, så än funkar det inte så bra men vi kommer dit :)
Sovrutinerna funkar väldigt bra för det mesta just nu! Han sover 1 gång på förmiddagen, 1 gång på eftermiddagen och då 30 minuter/gång. Innan 20.00 får han inte "sova för kvällen", för då vaknar han senare och somnar inte om på ett tag. Är han trött innan läggdags, får han sova 10 min, sen väcker vi honom och han somnar ändå i rimlig tid.
Han vaknar 1 gång under natten för att äta, somnar om och vill äta sen igen på morgonkvisten någongång mellan 5 och 7, sen sover han nästan alltid till 9 eller längre.
 
Han skrattar, jollrar och pratar gladeligen med oss, när vi är ensamma. Är det andra med så sitter han mest tyst och spanar in läget. Slänger iväg ett leende ibland men så mycket mer än så blir det inte. Vilket är synd, han skulle charma alla ännu lättare annars :)
 
Det dröjer inte länge innan liggdelen till barnvagnen åker bort! Liam är snart för lång för den, han ligger och sparkar på kanterna. Och han försöker ofta att sätta sig upp. Vi har haft honom sittande i vagnen ibland men än är han lite för liten för det. Men snart så!
 
Han får mer och mer kontroll över sina armar och händer och ligger gärna och inspekterar och tar på våra ansikten. Så mysigt.
Favoriten just nu är nog att "flyga flygplan" med sin pappa :)
Det händer så mycket mer men det är svårt att få ner allt i ord.
Han är så bedårande, man kan spendera mycket tid på att bara sitta och titta på honom när han ligger i babygymmet och inspekterar allt han hittar.
 
Imorgon är det dags för Liams första Midsommar. Det blir lugnt, med lite mat i goda vänners lag.
Hoppas på fint väder.
 
 
Efter dopet i lördags
 
 
 

Dop

I lördags var det dags för dop! Liam var så duktig i kyrkan, trots väldigt lite sömn.
Det var en mysig dag med familj och vänner.

Mer om dagen kommer inom kort!


(klicka på bilderna för att få dem större)


Faddrar var min bror och hans sambo.
Liams kusin Olliver fick vara med framme i kyrkan och var en minifadder.



Stolta föräldrar och världens bästa Liam!


Far och son


Jag älskar er!


Mat!

Burken med palsternacka och morot som jag skrev om, ligger numera tom och redo att föras till glasinsamlingen. För i söndags var det inte bara Mors dag, det var även dagen då Liam fick smaka fast föda för första gången!
Dom första små skedarna såg han ganska skeptisk ut och grimaserade en del. Det blev mycket söl och spill och konsistensen var ovan.
Men redan andra dagen gick det mycket bättre! Han gapar som en liten fågelunge och vill ha mer och går det inte fort nog, så blir det ledsamt. Men det är ju fortfarande små smakportioner som gäller, inga mängder, och än så länge har han bara fått smaka den där burken. Han ska få lite potatis nästa gång det står på vår meny, bara vi inte saltar den.

Stora gossen!



hmm..vad är detta..



jag tar en smakbit



kletigt och gott!


13 cm och 3635 gram

Så mycket har Liam vuxit sedan han föddes för 4 månader och 9 dagar sedan.
Numera är han 64 cm och väger 7180 gram! Det går så otroligt fort. Man måste stanna upp och bara njuta av nuet ibland :)



Separationsångest och Mors dag

Så kom dagen. Dagen då man skulle klara av att ha Liam borta under natten första gången.
Sambon och jag var bjudna på 30 års kalas i annan ort i lördags och vi passade på att sova en natt på hotell. Lillskrutten fick sova hos sin mormor. Det var lite jobbigt att lämna honom där men efter ett par sms och ett samtal på kvällen så kändes allt lugnt.
Älsklingen hade skött sig exemplariskt! Sovit bra, busat mycket med mormor och fått sig ett bad på morgonen.
Förhoppningsvis så känns det lättare nästa gång han ska sova borta!

Igår var det ju Mors dag också. Och förutom att vakna upp till en stor hotellfrukost (lyx!) så bjöd mamma på kaffe och tårta när vi hämtade Liam. Mumma!
I presentväg fick/får jag en baden-baden som ska beställas inom kort. Har velat haft en ett tag och nu äntligen! :)



Liam hade fredagsmys med mormor för ett par veckor sen


4 månader

Dags för en liten uppdatering igen, tiden springer verkligen iväg. Och snart gör väl Liam det också, för gud så han växer! Lilla älsklingen blir 4 månader idag! Man märker något nytt med honom i stort sett varje dag.
Nu är skrattet otroligt nära, det kommer fram ibland när vi busar men det är inte där riktigt än.
Han vill inte sitta lutad mot något, han vill sitta rak i ryggen och känna att han "sitter själv". 
Han greppar saker mer och mer. Innan undersökte han mest med fötterna, sparkade på leksaker, babygymmet och mobilen över skötbordet. 
Han "övar" sin röst. Provar olika läten och lägen.
Benen har blivit väldigt starka och han står/studsar gärna när man håller i honom.
Han har övergett babysittern för matstolen vi köpte till honom för ett par veckor sen. Han vill vara med och se vad som händer, då är stolen otroligt bra. Han är lite slapp i ryggen fortfarande men han klarar att sitta ganska bra i stolen ändå. Lägger man en bok framför honom som han kan leka med så hinner vi äta i lugn och ro innan han tröttnar.

Vi har köpt en burk med palsternacka och morot som han ska få smaka på snart men än så länge är det bara bröstmjölk och ersättning som gäller. Smakportionerna är från 4 månader så det dröjer inte innan det blir premiär. Först tänkte jag att vi skulle vänta med smakportioner till han var 5 månader åtminstone men han har blivit så intresserad av vad vi äter och kan nästan bli lite ledsen när han inte får något, så det blir lite tidigare än "planerat".
Stora killen!

Däremot är han lite dålig på att ligga på mage, det gillar han fortfarande inte. Han blir grinig nästan med en gång. Men med lite träning så!


Några nytagna bilder på guldklimpen:





















Detta med traditioner

Varje påsk är det äggpromenad här. En tipspromenad med ägg som vinst. Godis till barnen.
Jag gick första gången förra året men min sambo har gått fler gånger än vad han kan räkna, och tycker det är en bra och hurtig tradition att göra varje år. Det är väldigt populärt och det är massor som deltar varje år.
I år skulle vi ha det mysigt på promenaden och dra en barnvagn. Liams första påsk och äggpromenad!
Men vädergubbarna förutspådde skitväder. Och när vi klev upp i morse så vräkte snön ner. Först tänkte vi inte gå men ändrade oss sen. Som sagt, Liams första påsk. Traditioner måste ju börja nånstans, lite snö ska inte få va en ursäkt! Nu var det verkligen "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" som gällde, så vi tog fram vinterjackorna igen och packade ner Liam i vagnen där han låg skönt nerbäddad i en overall och ett par filtar. Sen gav vi oss på äggjakt!

Det blev inte så många rätt men vi kom hem med 15 ägg i alla fall.






Nu går det undan

Mycket har hänt utvecklingsmässigt med Liam dom senaste veckorna. Allt verkar ha skjutit iväg i raketfart.
Han har hittat sina händer, dom har han i sin mun nästan ständigt och han stirrar på dom väldigt mycket.
Han har börjat sparka på sina leksaker som han har på babysittern, och även på sin mobil över skötbordet. Han skjuter ifrån med fötterna när man lyfter upp honom. Jollrar och ler hela tiden.

Vi har haft honom på mage för att träna nacken, då vi fick lite bakläxa på det när vi var på hans 2 månaders-kontroll för 3 veckor sen. Han gillar inte att ligga på mage och har inte varit värst intresserad av att hålla upp sitt huvud och blivit grinig med en gång vi har lagt ner honom. Eller också har han myst ner sig och somnat.
Men igår när jag la ner honom för lite träning så höll han inte bara upp sitt huvud, han rullade även över på rygg! Han har inte visat någon antydan till att kunna/vilja vända sig till rygg innan, så jag blev riktigt förvånad när han helt plötsligt låg på rygg igen. 
Idag har han också rullat över, och jag var beredd med kameran. Nedan finns ett klipp från i förmiddags.

Det är kul att han utvecklas och blir större men samtidigt så vill man inte att det ska gå för fort. Han är ju vår lilla bebis! :)

Glädjen, kärleken och stoltheten man känner för sitt barn går inte att beskriva, det måste upplevas!



En glad liten skit



Så här kunde det se ut när han låg på mage...



eller också så här



Skrutten rullar från mage till rygg!


Tid

Som småbarnsförälder har man inte så mycket tid över än den man spenderar på sin lilla skatt. Får jag tid över när skrutten sover eller underhåller sig själv i babysittern/babygymmet så lägger jag inte den på mig själv. Nej, då är det annat som ska fixas här hemma. Tvätten tvättar inte sig själv och disken hoppar inte ner i diskmaskinen av sig självt. Jag har också märkt att det är väldigt svårt att hålla det snyggt och prydligt i hemmet när man har en liten plutt. Det ligger lite småplock lite här och där. Tur att vi har en bebis som gillar sin bärsele.
Fast ibland är det skönt att bara låta allt vara, lägga upp fötterna och njuta av lugnet.

Så bloggen (och mycket annat) hamnar lite i skymundan.



Med lillen i bärsele kan jag pyssla lite här hemma
 


Leende?

Det är otroligt svårt att fånga ett av Liams leenden på bild. Det gäller att vara väldigt snabb, för varje gång jag tar fram kameran så försvinner leendet och han fokuserar stenhårt på kameran istället.



lyckades nästan



och där var det borta


Utan anmärkning

Tidigare i veckan var jag på efterkontroll hos barnmorskan. Jag var lite orolig, man vet ju aldrig. Och jag hade läst om livmoderframfall och andra "bieffekter" efter en förlossning, så jag hade väl skrämt upp mig själv också.
Men allt var som det skulle, stygnen var borta och det hade läkt fint! Vi pratade om förlossningen och gick igenom journalen tillsammans. Jag har läst igenom den innan också men det kändes bra att gå igenom den med barnmorskan och kunna reda ut frågetecken som jag hade.

Barnmorskan berömde mig och sa att jag hade haft en riktigt bra förlossning! Jag sprack otroligt lite (2+3 stygn), det krävdes ingen sugklocka eller tång och det gick relativt fort.
Det svåraste under själva förlossningen var nog precis i slutet av utdrivningsskedet, när huvudet hade kommit ut en liten bit. Då ville barnmorskan att jag skulle hålla emot och låta underlivet vänja sig vid huvudet så att huden kunde tänja ut sig. Detta för att minska risken för sprickning när resten av huvudet skulle ut. Men att hålla emot en krystning är då inte lätt när ens kropp inte vill göra något annat än att krysta. Det krävdes stor koncentration, vilja och envishet från min sida men jag klarade det!

Jag fick mycket beröm av barnmorskan inne på förlossningen också, och en förlossning är inte det lättaste jag har gått igenom så jag suger åt mig så mycket jag kan av allt beröm :)


Jag fick frågan av en av er, om en förlossningsberättelse. Jag håller på att skriva en, så den kommer på bloggen så småningom.



en alldeles färsk skrutt och en trött men otroligt glad mamma


RSS 2.0